Case Study: Höjden av utnyttjande

Man med slips
Författare: 
Hanna-Karin Grensman

Ester gick till sin chef och bad honom att bekosta en utbildning som hon tycket sig ha behov av, men arbetsgivaren tyckte annorlunda så Ester fick inte sin utbildning. Det händer givetvis varje dag. Att vara chef handlar både om att kunna se till verksamheten och den enskilda individen och en kompetent chef klarar inte bara av att säga nej till medarbetarna utan även få dem att förstå varför han eller hon säger nej.

Ester ansåg dock att utbildningen skulle vara så viktig och så utvecklande för henne att hon valde att bekosta den själv. 73.000 kr + moms fick hon betala. Eftersom utbildningen delvis var förlag på dagtid var hon dessutom tvungen att ta ut semesterdagar. Helt rimligt så långt.

När hon väl genomfört utbildningen verkade han dock ha fått upp ögonen för vinsten och krävde då att hon skulle titta på möjligheter att integrera sin nyvunna kompetens i företagets övriga verksamhet.

Vad Ester gör idag? Jo, förtroendet för chefen fick sig minst sagt en törn efter detta något magstarka krav. Detta satte i sin tur igång en process i henne som fick henne att vilja byta arbetsgivare och idag är hon nöjd och lycklig på annat håll (med dubblerad lön).

Självfallet är det vårt ansvar som ledare att säkerställa att våra anställda går med vinst. Det är även vårt ansvar att fatta tråkiga beslut som att säga nej till önskade utbildningar, hur mycket personen som står framför oss än önskar dem. Men att först säga nej (till att betala) och sedan säga ja (till att utnyttja kompetensen) är inte bara olämpligt, det är direkt oanständigt. Det finns en klar linje mellan att tjäna pengar på en anställds arbete och att utnyttja den anställde till bristningsgränsen. (Om du inte ser den gränsen skulle jag uppskatta om du sade upp dig omgående, du ger oss andra chefer dåligt rykte och förstår stämningen på hela arbetsmarknaden!)

En annan faktor som denne chef helt verkat ha missat är vilken otroligt värdefull medarbetare Ester var. I stället har han tagit henne för givet. Bara det faktum att Ester vill utbilda sig till något som ligger nära företagets verksamhet signalerar ju att hon är djupt engagerad i sitt arbete och att hon faktiskt älskar det hon arbetar med. Att hon dessutom visar sig vara bered att betala för det själv är en ännu starkare indikation på att hon har ett ovanligt stort engagemang för sina arbetsuppgifter. Dessutom är hon uppenbarligen beredd att ta ett personligt ansvar för sin egen utveckling i stället för att gnälla över att ingen vill ta ansvar för henne. Alla dessa egenskaper är ju givetvis högst önskvärda hos medarbetarna om man driver företag i syfte att tjäna pengar.

Att i stället välja att utnyttja hennes engagemang för att slippa en relativt låg kostnad på kort sikt, gav i stället företaget en stor kostnad på lite längre sikt (i och med att de förlorade henne, måste nyrekrytera mm). För att inte tala om att Ester direkt avråder människor att söka sig till den arbetsplatsen… Vad kostar det?

Esters dumsnåla chef har helt enkelt misshushållat med sina resurser så till den milda grad att det får betraktas som kriminellt korkat.

Jag menar inte att det nödvändigtvis hade varit rätt beslut att ge henne utbildningen, men att vägra och där efter kräva att få ta hennes kunskaper i anspråk var definitivt fel beslut. Om man inte sår kan man inte kräva att få vara med att dela på skörden, så att säga.

Photo: Martin Boulanger

Aktuellt just nu

Kvinna sträcker på armarna och känner sig fri
Det kom ett mejl som gjorde oss, Hanna-Karin och Eleonor, så himla stolta o...